söndag 28 december 2008

Söndag....

Orolig sitter jag och väntar som på nålar i väntan på mammas reaktion på min blogg. Jag vet att hon tänker läsa den, och jag vet att det finns mycket som det står om här som hon inte vet. Jag vet att det finns mycket känsliga ämnen jag tar upp men jag måste, jag måste få skriva av mig. Det är som att ångesten fastnar i texten istället för magen när jag skriver orden som uttrycker hur jag känner. Min syster, min älskade syster har lugnat mig lite idag och det var väldigt roligt att cama med henne. Hon betyder mycket för mig och jag tror jag aldrig lyckats få henne att förstå det. Men så till ämnet, självskadebeteende. Det är endast ett sätt för mig att ventilera på. Jag vet att det finns bättre sätt, och nu har jag hittat små knep som funkar. Förut blev jag så blockerad av panikkänslan i mitt huvud att jag inte visste vad jag gjorde själv, att jag ibland inte ens visste vad jag sagt och gjort. Nu är paniken under kontroll och ångesten är i Min kontroll, än så länge med hjälp av tabletter men man får se det som en krycka. Tills jag kan gå själv så får jag ha gipset, mina bensotabletter som lugnar mig. Reaktionen på mitt beteende mot mig själv har alltid varit hysteri och ilska, och utskällningar och anklagelser, av pappa. Jag är jätterädd för att prata om hur jag mår pga detta och ler oftast och låtsas som ingenting. Men jag mår inte bra, och det kan jag skriva om här, jag hoppas att du förstår mamma, att jag måste skriva om detta för att kunna få lugn och ro i mig själv. Och jag hoppas att du inte blir arg, eller ledsen, för jag har fått hjälp nu. Jag ska ta mig ur det och det hjälper inte med utskällningar då, jag vill bara ha ditt stöd. Som jag har nu. Det var allt jag hade att säga om det för stunden......


Idag har jag varit på julrean, köpt väldigt schyssta grejer! Två klänningar, några tröjor, ett par byxor, tre kjolar,ett par långkallingar, världens största hårspänne, och ett par skor. UNDER 1000-LAPPEN! Är väldigt nöjd med detta!

(Bilder kanske kommer upp senare, om jag orkar.)

1 kommentar:

Malou sa...

Mycket bra att du skriver av dig Anna. Och jag vet att jag är din favorit även om du är URUSEL på att visa det ibland. Men på sistone har du verkligen gjort framsteg. Fortsätt så =)

Puss