När jag ställde mig på vågen kände jag hur kylan kröp över kroppen och jag började skaka. Jag hatar vågen. Jag ställer mig där av ren reflex men nu när jag hade gått upp ett kilo till blev jag nästan likstel, ett till? Mitt huvud säger att det är okej, min anorexi skriker åt mig att det inte är ens i närheten av okej, det är svårt att tänka över huvudtaget. Ett kilo spelar väl ingen roll? Eller gör det de? Ibland vet jag varken ut eller in, det känns som att någon har kört med en elvisp i huvudet på mig och blandat runt tankarna så de hamnat i oordning. Jag trivs bättre nu än när jag vägde som minst, men ändå så kan mitt huvud inte fatta vilket jäkla helvete som väntar om jag ger efter för sjukdomsens vilja, så varför fortsätter jag vilja gå ner i vikt igen???
För övrigt tog flytten nästan knäcken på mig, jag har gått fram och tillbaka över samhället, handlat, burit kartonger, sprungit i trappor och klättrat över alla kartongerna i lägenheten, mina vader känns traaasiga, ajajaj..På något sick and twisted sätt är det lite skönt att vara helt slut i kroppen också, samt att det är skönt att gå omkring som en hjärndöd och plocka upp ur kartonger en hel dag utan att behöva tänka på annat.....
Nej men nu ska jag gå och köpa krukväxter... och mat, vitaminer och köksredsskap...
Dagens låt blir passande nog: Hole - Plump
onsdag 4 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du ska skita i din vikt. Om du vill gå ner något kilo så kommer du kunna göra det när du får igång ditt liv med att springa osv. Ta och fokusera på saker i ditt liv som räknas istället, ditt hem, att fixa terapin och sådana saker. Fokusera på framtiden sweetie
syster
"You can't improve on perfection" så sluta bry dig om hur du ser ut, okej?
Om det krånglar att komma till dom där som kan nått så vet du att jag backar upp dig och fixar så du hamnar där om jag så ska bända upp deras dörr med en kofot.
Skicka en kommentar