Liten uppdatering om läget..

Nu är veckans möten avklarade, har varit hos socialen och hos den nya psykiatrin. Socialmötet gick bra, tror de faktiskt kommer vara villiga att hjälpa mig, även om de understrykte att jag minsann skulle ut på arbetsmarknaden så fort min sjukskrivning gick ut, trevlig? Precis som att jag kan rå för det....

Psykiatrimötet varade i 4 minuter där vi förklarade att jag helst vill gå till en annan klinik, och vi väntar redan på svar därifrån.. Läkaren tittade då lite konstigt på oss och frågade varför vi ens var där på mötet isåfall, men var sedan trevlig och sa att det bara var att höra av sig om jag skulle få ett nej från den andra kliniken. Så det gick ju ganska bra med. Problemet är bara att jag just nu är helt utan kontakt eftersom jag inte pratar med min kurator längre, och man vet ju inte vilka väntetider den andra kliniken har.. Men nu är det iaf i rullning, nu måste jag bara försöka stå ut. Helst utan att bryta ihop, tills jag ska få träffa en psykolog och börja med mina behandlingar.. (Lättare sagt än gjort)...

Annars så är läget lågt men stabilt, dock bör jag gå hem och hämta mina mediciner idag, för jag har suttit och kört spel hos S några dagar i sträck nu, har ockuperat soffan. heh...
Det är bara det att.... jag är inte så pepp på att ta dem, jag vill inte ha cipralexen för den gör mig seg i huvudet och abilifyn skrämmer mig. Är beroende av mina imovane och det händer ingenting när jag tar mina oxascand. Det är ett jävla lureri och ett pengaslöseri på dessa placebotabletter! Ingenting har blivit bättre av dem, faktum är att jag inte känt någon skillnad alls trots att jag har en hel skokartong fylld med mediciner jag provat... Ingen har gjort minsta skillnad föruom min sömnmedicin Imovane.. .. . Jag ska klaga imorgon, maila och klaga och säga att jag vill byta antidepressiv igen, för jag vill så gärna att det ska vara så enkelt att "fixa mig"...


och....... Bara för min dator är bättre än din;

> AMD Phenom2 X3 710 2,6GHz <
> Gigabyte GA-MA790XT-UD4P <
> Corsair 2x2GB DDR3 PC3-12800 1600MHz CL9-9-9-24 <
> Gigabyte Geforce GTX 295 1792MB GDDR3 <

Det flyter så himla snyggt i Need for speed - undercover nu!! Är helt fascinerad!

Äntligen hittat BECKboxen!

Först vill jag bara säga GRATTIS till min älskling som fyller år idag, hoppas du får en superfin födelsedag gumman, det förtjänar du! Och tack för kalaset igår!
Igår var jag på födelsedags kalas hos min allra bästa vän! Det var rosa, mysigt och trevligt! Vi pratade, lyssnade på musik, myste och åt den mest underliga tårtan jag ätit! (Fast den var jättegod och fin gumman)..

Idag ska jag bara gå hem till mig och mysa ner mig i sängen och tittat på Beck ikväll! Förresten så har jag köpt en Beckbox med böckerna, äntligen!!!!! Hittade den på rea-på-bok-rean å den innehåller; Roseanna, Mannen som gick upp i rök, Mannen på balkongen, Den skrattande polisen, Brandbilen som försvann, Polis, polis, potatismos, Den vedervärdige mannen från Säffle, Det slutna rummet, Polismördaren och Terroristerna!! Kostade bara 104 kronor! Och jag har faktiskt bara läst 6 stycken av dem!! Så jag ska börja om och läsa dem från början nu, så jag har lite att göra... Fast det är väldigt tråkigt att inte ha internet hemma, man känner sig så utanför... Ska till soc imorgon, får se vad de säger, för jag har ingen inkomst alls just nu :S...

Funderingar

Det börjar bli så där kaotiskt i huvudet igen men så kom jag på att jag glömt att ta mina tabletter. Hejsan hoppsan. Dosettask hjälper inte, jag måste börja ha tabletterna på kudden from nu, så jag kommer ihåg att ta dem!

Igårkväll när ångesten började kännas av så funderade jag över att leta fram nummret till mmy i linköping, för just nu är jag lämnad åt mig själv, har varken Annika (min kurator) eller mmy som stöd. Jag har ju iofs S, men han kan ju inte springa hemma hos mig varje dag, även om han gjort det hittills.

Funderar mycket över hur jag ska göra med tiden till psyk jag fått till nästa vecka, jag ville ju bli remissad till linköping, inte dit jag blev nu. Det känns så ovärt att ens försöka gå på behandling någonannanstans än just REDAkliniken. Har även bestämt mig för att strunta i DBT då jag inte tycker att det känns tillräckligt för mig, jag har istället börjat läsa om KBT vilket jag tror skulle passa mig bättre. Har även allvarliga funderingar kring ECT då det varit på tal om det tidigare. Problemet är att jag gärna skulle vilja ha kvar mitt minne......... Eller det egentliga problemet är att jag har för mycket fritid för att tänka och använda hjärnan, då är det väl inte så jäkla konstigt om man är deprimerad, men så fort jag försöker mig på att plugga eller aktivera mig så blir det överbelastat och jag mår skit över det. Det blir för mycket, det blir för mycket press på att allt ska vara bra, i ordning, klart i tid, stress, prestationsångest dvs. Jag skulle ge vad som helst för att få gå klart gymnasiet och läsa det jag vill läsa, psykologi, data, medicin, teknik, åh om jag ändå kunde......

Folk säger att att jag inte skulle klara av distansskola, men vad finns det för alternativ då? Jag vill ju gå klart, jag vill jag vill jag vill, men kan inte. "Du är för sjuk för att klara av det just nu" sa hon och försökte släta över det med att man minsann kunde läsa upp betygen i stort sätt hela livet...

Vad det än är för sjukdom så hatar jag den så fruktansvärt mycket.

Att vara sig själv får tydligen konsekvenser...

Jag blir så jävla lack. För minsta lilla blir du helt drama queen'ig och häver ur dig saker som du vet sticker mig på de ömmaste punkterna. Sen dessutom får man aldrig svara klart innan du sticker från msn och vägrar lyssna på annat än vad Du själv tycker och tänker, Det är respektlöst.

Vad ingen av er (då menar jag mamma, pappa och syster) verkar förstå är att jag inte är som andra, jag är ingen glad person, jag har minuspoäng på mina socialskills och jag är känslomässigt avtrubbad HELA TIDEN. Jag mår så fruktansvärt dåligt i situationer då jag måste vara någon jag inte är, t.ex. när jag är med min familj eftersom de inte kan eller vill acceptera att det är något fel på mig. Jag orkar inte låtsas som att jag är någon annan längre, take it or leave it. Jag kan inte ändra på mig, och även om jag kunde tror jag inte ni skulle vilja att jag skulle gå och må så jävla dåligt hela tiden för jag inte kan vara mig själv.

Jag har fått höra att jag är otacksam, att jag är sur, visar inga känslor, ställer aldrig några frågor, eller visar att jag bryr mig, det är ett praktexempel på vilka dåliga socialskills jag har. Det är inte för att såra någon, men det sårar mig att personen i fråga inte kan acceptera mig som jag är och istället klagar och tjatar om hur dåligt denne mår av detta. Vad ska jag göra åt det? Operera ett smile på mina läppar? Jag orkar inte med DITT beteende, har du någonsin ens tänkt längre än till dig själv? Kanske på varför jag är som jag är?? Nej, jag tänkte väl det......

Jag har så jävla många fler anledningar till att må dåligt än vad du vet, så jag vill inte höra ditt tjaffs längre, men det betyder inte att jag är otacksam för hjälpen.

Skit också.......

Idag fick jag något konstigt tröttanfall och började frysa, la mig och sov under en filt några timmar och vaknade av en jättemegajävel-huvudvärk och att jag var brännhet men direkt efter började jag frysa igen.. Så jag vet inte, tror jag är sjuk?

Lite blandat....

När jag ställde mig på vågen kände jag hur kylan kröp över kroppen och jag började skaka. Jag hatar vågen. Jag ställer mig där av ren reflex men nu när jag hade gått upp ett kilo till blev jag nästan likstel, ett till? Mitt huvud säger att det är okej, min anorexi skriker åt mig att det inte är ens i närheten av okej, det är svårt att tänka över huvudtaget. Ett kilo spelar väl ingen roll? Eller gör det de? Ibland vet jag varken ut eller in, det känns som att någon har kört med en elvisp i huvudet på mig och blandat runt tankarna så de hamnat i oordning. Jag trivs bättre nu än när jag vägde som minst, men ändå så kan mitt huvud inte fatta vilket jäkla helvete som väntar om jag ger efter för sjukdomsens vilja, så varför fortsätter jag vilja gå ner i vikt igen???

För övrigt tog flytten nästan knäcken på mig, jag har gått fram och tillbaka över samhället, handlat, burit kartonger, sprungit i trappor och klättrat över alla kartongerna i lägenheten, mina vader känns traaasiga, ajajaj..På något sick and twisted sätt är det lite skönt att vara helt slut i kroppen också, samt att det är skönt att gå omkring som en hjärndöd och plocka upp ur kartonger en hel dag utan att behöva tänka på annat.....

Nej men nu ska jag gå och köpa krukväxter... och mat, vitaminer och köksredsskap...

Dagens låt blir passande nog: Hole - Plump

Egen lägenhet!

I fredags hade jag och min syster en fullplanerad dag. Vi började med att sticka till Lödde och shoppa loss på new yorker samt lite närliggande butiker. Jag köpte; En neonrosa och en svart bh, en lila leopardfläckig huvtröja med nitar, en cool klocka med nitar, ett par rejäla skor på rea för 99 kr och en vårjacka som hade kostat 500 kronor men det var 70% rea så där fyndade jag absolut!! Efter shoppingen käkade vi 4små rätter på Big Buddah och avslutade kvällen med att gå på bio och såg Män som hatar kvinnor. Jag har läst triologin två gånger och det är seriöst de bästa böckerna som skrivits, och det bästa var att min syster som först var tveksam (hon har inte läst böckerna :O) till om hon skulle gilla den tyckte den var skitbra så nu ska hon ge sig på att läsa alla tre, hehe. Så betyget på filmen blev lätt 5 av 5! Myyyycket välgjord och sevärd, längtar tills uppföljaren kommer!

Igår åkte jag hem från syster, vilket var tråkigt men hon kommer upp till mig om två veckor. Det ska bli kul att pyssla lite med lägenheten, som jag för övrigt flyttade in i idag!!
Jag sitter här helt utslagen, med mjölksyra i både armar och ben och orkar knappt lyfta fingrarna för att slå på tagenterna. Inatt kommer jag nog sova gott. :)

Igår hade jag dock svårt att sitta still när jag kom hem så jag åkte till en kompis och såg en film och fick ta sista tåget hem..... svinkallt! Trodde mina händer skulle förfrysa då jag glömt vantar... Sen kom jag hem ungefär samtidigt som farsan runt 02.00, han kom precis hem från sthlm och var glad som tusan över att ha sett Judas Priest för tredje gången, och jaaaaaa min pappa är hårdrockare så jag är uppvuxen med Halfords låtar och Black sabbath (som jag för övrigt har sett live med farsan), och jag är nog väldigt tacksam ändå, bättre det än dansbandspäron vill jag lova. Jag tror det kan ha påverkat mig till att bli BM:are, för innerst inne, även om jag just nu är inne i synthgenren och gräver så brinner det en djup kärlek för Immortal, gud vad jag är lycklig över att få se dem i sommar! Och som rubriken säger, nu har jag egen lägenhet, är inflyttad och imorgon börjar upppackningen och möbleringen! :)